Antar utmaningen

Okej, det är såklart omöjligt att ens vara i närheten av att besegra Carro i minnenbrainstorming, men jag är säker på att jag har andra minnen att delge som hon kanske inte kom ihåg just då, eller som hon inte varit med om.

Jag minns den l-j-u-v-l-i-g-a alarmsignalen "Boten Anna" från Vuoggatjålme, Frederik och "LUFTWAFFE!" (stavning?), de otaliga skämten om Sofia på ett flygplan, internskämt såsom: "Mikael, jag vet att du har en linjal du vill ge mig" och "Brukar du gå hit ofta? Vandra! VANDERKVAST!".
Kanske minns ni också vem som *host* råkade köpa två glassar i Rom och satt där med ett förvirrat uttryck *host, undrar vem* och alla vet vi ju att Heaven is a wonderful place. Åtminstone i Rom.
"Och norrmännen ba: que?" åt Fosslands frågor som precis besvarats av läraren innan han ställde dem, eller åt våra mattelektioner.
Vilka minns inte Sofias tal på studenten? (oavsett hur mycket alkohol du än förtärde) Alla grät. Det var fint.
Vi minns kanske också chokladprovningen, eller när Mikael låtsades hänga sig i laddsladden till sin dator och skrämde upp vår rektor (?) xD Picknicken på Rovön i slutet (DANIEL, LADDA UPP FILMERNA! OCH FILMEN PÅ CARRO PÅ SKOLAVSLUTNINGEN!) av vårterminen, grillningen i OK-backen med "vad tycker vi om GREKER?" och alla lektioner då Lina misstolkade allting först och fick alla andra att skratta.
Daniel Ådin var ett tag sen, men jag tror att alla minns honom.
Åh, helt oförglömligt var ju våra sektredovisningar i Religion A! Jag har nog aldrig skrattat så mycket åt tomtar, eller åt studsbollar för den delen ^^
Och några extrema interngrejer: Charader för lyktstolpar, korv med bröd eller stor banan glömmer vi nog inte i första laget. Eller "Något HEMSKT har dött inatt! Ett BARN...", ekorr'n satt i granen framförd av Samuel och Sarah, den fula katten i Jul i Kapernaum + sigur rós och Rocky Road-glass, Britney Spears-danser, att Hilda erkände att hon haft Lasse Lindh på sin iPod och skämdes för det, Samuels extrema behov av att sitta på rätt plats vid bordet i matsalen...

Jag kommer på mer och mer hela tiden, men det är sorgligt att ta en trip down memory lane när man känner att man vill tillbaks.
Stafettpinnen lämnas nu över till nästa person som läser det här. Du behöver inte skriva mycket, bara du skriver något du minns :)

/Nathalie